det går fort för honom att bygga upp sin mur igen. om han känner sig det minsta attackerad blir han omöjlig. vill inte lyssna utan lägger tiden och kraft på att övertyga mig om saker som är irrelevanta just där och då. tröttsamt är det och jag använder min lugnaste röst, ser till att vi har ögonkontakt, för jag vill se att han lyssnar och åtminstone försöker ta in det jag säger istället för att skapa sig egna sanningar.