”jag ser dig le oftare nu, det är härligt!” så hade gympaläraren sagt till honom. och det är så. och ögonen glittrar. vi tog en promenad på 45 min in till stan för att gå på bio. tidigare hade dom minuterna spenderats under tryckande tystnad. nu pratade vi. inte bara han och inte bara jag. vi samtalade.
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
| Dockmamman på att stå kvar | |
| FrökenX på som om inget har hänt | |
| onlinehandel på som om inget har hänt | |
| tonårsmorsan på törst | |
| Eva på törst |
Blogroll
Blog Stats
- 1,365 hits

No comments yet
Kommentarkanal för den här artikeln